Hälsokommunikation är inte ett helt okontroversiellt ämne. Bland vissa forskare förekommer en stark skepticism till att man med hjälp av information kan förändra folks mat- och levnadsvanor.
Jag kan hålla med så långt, att det inte är någon garanti, att människor ändrar sina kostvanor bara för att man lyckas sprida sin information till dem. Samtidigt är det inget bevis för att information överhuvudtaget inte fungerar. Sandell åskådliggör, genom följande argument, att information faktiskt är en förutsättning för att åstadkomma förändringar:
Jag kan inte se hur några förändringar i något system överhuvudtaget kan ske utan att systemet tillförs något som i vid mening som kallas information. (Sandell, 1982, s. 21)
Jag anser dessutom att det är osannolikt att den kunskap om kost och motion, som exempelvis dietister, läkare, sjuksköterskor och hem- och konsumentkunskapslärare dagligen har spridit runt om i Sverige under de senaste 60 åren, inte har fått någon individ att ändra sina kost- och levnadsvanor.
Det finns två olika grundhållningar, till att betrakta och angripa överviktsproblematiken. Den ena är att på individnivå påverka människors livsstil, den andra handlar om att påverka samhället i stort.
Jag anser att överviktsproblematiken är alltför mångfacetterad och komplicerad för att det ska vara relevant att enbart utgå ifrån en position. Grundproblemet är att vi äter mer än vi förbrukar, och att det leder till sjukdomar. Orsakerna till att vi gör det, torde det finnas såväl individuella som samhälleliga orsaker till. Hur ska man annars kunna förklara att en så stor andel av den svenska befolkningen på så kort tid börjat äta mer än vad de förbrukar? Att problembilden runt fetma och övervikt är komplex stöds av Ulla Johansson:
Med stor sannolikhet är orsaken till ökande kroppsvikt multifaktoriell och kan förklaras av flera samverkande faktorer. De viktigaste är matvanor, motionsvanor, stress och arv. /…/ Vi sitter betydligt mer än vi går och står vilket både leder till minskat energibehov och försämrad fettförbränning. Den västerländska matens sammansättning, med stor andel fett och liten andel fiber, har troligtvis också stor betydelse. /…/ Vi äter allt mer oregelbundet och oplanerat /…/. Den snabba och lättillgängliga maten är ofta fet och/eller har högt glykemiskt index /…/. Dessutom stimulerar ofta extrapriser till ökad konsumtion /…/. De allt rundare magarna tros även kunna bero på stress /…/. Negativ stress kan leda till ökade nivåer av stresshormonet kortisol som i sin tur stör ämnesomsättningen och ökar risken för bukfetma. (Johansson, 2004, s. 250f.)
Därför måste man se till ett brett spektra samhälleliga och individuella faktorer, när en kommunikationsstrategi ska utformas.
För att kunna göra en fruktbar kommunikationsstrategi på hälsoområdet krävs en väl genomarbetad målanalys med visionsmål, analys av hinder och möjligheter, beteendemål, differentierad analys av målgruppen som delas upp i undergrupper, kommunikationsmål om ”att påverka medvetenhet, intresse, kunskaper, attityder, intentioner och att framkalla – eller förhindra – handlingsutlösande beslut” (Palm & Hedin, 2001, s. 27). Till sist kan det ibland behövas opinionsbildningsmål.
Målanalysen utgör sedan utgångspunkten till planeringen av kommunikationsstrategins tre steg: Budskapsstrategi, medievalsstrategi och övergripande totalplaneringsstrategi.
Budskapsstrategin, handlar om formuleringen och valet av budskap.
Jag har valt att åsyfta medievalsstrategin, som valet av de enskilda medierna – tidningsannonser, verbal ansikte till ansikte-kommunikation, webbplats-information, TV-reklam, etc. Det vill säga det strategiska tänkande som ligger bakom vart och ett av de enskilda medievalen.
Övergripande totalplaneringsstrategi åsyftar flera olika övergripande val, som ska göras i samband med en hälsokommunikationsinsats: organisering och aktörskarta, tidsrymd, intensitet och kombination, taktik samt flexibilitet. Utgångspunkten är att att strategin fattas utifrån vad som krävs, därefter får den jämkas ihop med de resurser som står till förfogande.
Hälsokommunikation
Schmidts
Kommunikation hjälper
till med hälsokommunikation
åt kommuner, landsting och
andra organisationer
Föreläsningar
Om mat, hälsa,
hälsokommunikation,
medie- och kom-
munikationsvetenskap
samt resor
Reportage & spalter
Om mat, hälsa och resor