logo

Schmidts kost- och livsstilspyramid

Av Pär Schmidt

Kostcirkeln började användas i Sverige i början av 1960-talet. En tanke med cirkeln var att den skulle fungera som ett hjälpmedel för människor när de planerade sina måltider. Den skulle alltså vara en hjälp till att bättre veta vad, och hur mycket, man borde äta av olika födoämnen.

1974 lanserades matpyramiden av KF:s provkök. Sedan 1991 kallas den svenska officiella versionen för matcirkeln, och livsmedelsverket ansvarar för innehållet. Liknande cirklar och pyramider används på många håll i världen.

Walter Willett, professor och näringsforskare vid Harvards universitet, kom med ett nytt grepp när han utformade en ny sorts pyramid. Förutom kost har han också med normalvikt samt livsstilsfaktorn daglig motion. Willett lade dem dessutom i botten av pyramiden, vilket innebär att dessa faktorer skulle ha störst betydelse för hälsan, enligt honom.

Med sin pyramid satte han fokus på att det finns andra faktorer än kostvanor, som är väsentliga för hälsotillståndet. För så är det ju odiskutabelt med daglig motion och normalvikt.

Fler livsstilsfaktorer
Det finns dock ytterligare livsstilsfaktorer, som kan påverka en persons hälsotillstånd positivt eller negativt. Nationella folkhälsokommittén skriver: ”Den negativa stressen framstår allt tydligare som en av de viktigaste ohälsofaktorerna. Detta gäller både i största allmänhet och i arbetslivet.”

Därför är det relevant att även ha med ha med livsstilsfaktorer som sömn, vila, mänsklig kontakt och minimering av stress, i en kostpyramid/cirkel.

Förutom att de kan påverka det fysiska hälsotillståndet, är de också från ett psykiskt och ett socialt hälsoperspektiv relevanta att ha med. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa är nämligen följande: ”… ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”.

Studier visar dessutom att olika ”dieter”, ger en viss viktminskning. Men att ett stort flertal sedan återgår till gamla vanor – och går upp i vikt igen. Det gäller att hitta långsiktiga förändringar till en helt ny livsstil.

Detta är några av skälen till att jag har valt att utforma en helt ny kost- och livsstilspyramid. Pyramiden ska betraktas som ett hjälpmedel till, dels att äta mat som smakar – mat, och dels till en livsstil som förhoppningsvis får individen att må bättre.

En livsstil ska vara möjlig att följa resten av livet, vi är ju inte mer än människor. Därför lämnar kost- och livsstilspyramiden ett visst utrymme för chips, godis, läsk, feta dressingar, etc.

Livsmedelsverket rekommenderar ett halvt kilo frukt och grönt om dagen. I USA och EU skiljer man på antalet frukt- och grönsaksportioner, med tyngdpunkten på en större andel grönsaker. Jag har valt att förtydliga rekommendationen ytterligare eftersom det är stora näringsmässiga skillnader inom frukt- och grönsaksgruppen.

Kost- och livsstilspyramiden är fortfarande i ett utvecklingsskede. Jag tar därför tacksamt emot synpunkter via e-post.


Kost- och livsstilspyramiden

Läsk
Godis
Skräpmat
Negativ stress
------------------
Vitt bröd
Sprit och starkvin
Öl
Charkuterier
Fruktjuicer
------------------------------
Kaffe
Mjölkprodukter
Mörk choklad
Vin
Ox- och griskött
Svart te
Fisk och skaldjur
Fågel, ägg, vilt och lamm
Potatis
--------------------------------------
Växtoljor samt smör
Grönt te
Fullkornspasta
Råris och bulgur
Rågbröd, grovt knäckebröd och gryn
150 g grönsaker, 200 g frukt och 50 g bär
Motion * Vila och avkoppling
Mänsklig kontakt
200 g rotfrukter, kål, baljväxter och lök
Sömn * Vatten
------------------------------------------------------------
Kost- och livsstilspyramiden enligt Pär Schmidt (nov. 2009).
Det som kommer längst ner är viktigast.

Schmidts
Kommunikation
erbjuder:

 Schmidts etta
Kokbok med
recept och
reseberättelser

Att vända övervikts-
trenden – genom
hälsokommunikationen
C-uppsats

Hälsokommunikation
Schmidts
Kommunikation hjälper
till med hälsokommunikation
åt kommuner, landsting och
andra organisationer

Föreläsningar
Om mat, hälsa,
hälsokommunikation,
medie- och kom-
munikationsvetenskap
samt resor

Reportage & spalter
Om mat, hälsa och resor