logo

Kortfattad teoretisk plattform

En kort presentation av de två teorierna:

1. Kommunikationsstrategins tre steg

Efter att en målanalys är genomförd, brukar nästa steg vara att göra en kommunikationsstrategi. Här har jag valt att utveckla och klargöra såväl Palm och Hedins, som Larssons, teorier och begrepp. I kommunikationsstrategins första steg, budskapsstrategi, är jag enig med Palm och Hedin samt Larsson om att det handlar om formuleringen och valet av budskap.
Därutöver har Palm och Hedin endast ett steg, som de benämner som medievalsstrategi (Palm & Hedin, 2001, s. 43), och där de skriver att det enbart finns ”två grundläggande medievalsstrategier – bombmatta eller nätverk” (Palm & Hedin, 2001, s. 39). Utöver budskapsstrategin använder Larsson begreppen mediestrategi och medieval. Med mediestrategi åsyftar han valet av huvudsaklig medieinriktning; annonsering i dagspress, personliga nätverk, etc. Medievalet handlar enligt Larsson om ”en avvägning mellan spridningskraft och kontaktkvalitet” (Larsson, 2001, s. 171):

Man måste även beakta de resurser som står till förfogande, tidsmässigt, ekonomiskt och organisatoriskt. (Larsson, 2001, s. 171)

Med all respekt för Palm och Hedin, samt Larsson, anser jag att deras kommunikationsstrategiska begrepp och steg, varken särskiljer, identifierar eller tillräckligt klargör den beslutsprocess som bör ingå i de kommunikationsstrategiska övervägandena. Utöver budskapsstrategin har jag därför de två stegen medievalsstrategi och övergripande totalplaneringsstrategi.

Till skillnad från Palm och Hedin (2001, s. 39), har jag valt att åsyfta medievalsstrategin, som valet av de enskilda medierna – tidningsannonser, verbal ansikte till ansikte-kommunikation, webbplats-information, TV-reklam, etc. Det vill säga det strategiska tänkande som ligger bakom vart och ett av de enskilda medievalen.

Övergripande totalplaneringsstrategi åsyftar flera olika övergripande val, som ska göras i samband med en hälsokommunikationsinsats: organisering och aktörskarta, tidsrymd, intensitet och kombination, taktik samt flexibilitet. Larsson är delvis inne på liknande tankegångar, när han skriver att man ska ta hänsyn till de resurser man har, när det gäller tid, ekonomi och organisation (2001, s. 171). Det känns dock som en defensiv hållning. Utgångspunkten måste vara att strategin fattas utifrån vad som krävs, därefter får den jämkas ihop med de resurser som står till förfogande. Dessutom är Larsson inte heller lika heltäckande och tydlig när han nämner de val, som har att göra med en övergripande totalplaneringsstrategi.

De tre stegen har alltså den fördelen att de särskiljer och identifierar de olika kommunikationsstrategiska valen tydligt, i: 1. Budskap, 2. Enskilda medier, och 3. Övergripande planering.

Modell 

2. MKV-forskning i gatumiljö

Att inte se skogen för alla träd, är en fara i alla sammanhang. Också när det gäller den medie- och kommunikationsvetenskapliga disciplinen.

Att bedriva medieforskning om tidningar, TV, radio, reklam och Internet hör till konventionen inom MKV. Däremot lyser forskningen med sin frånvaro i gatumiljön. Detta till trots att där slungas budskap överallt till omgivningen.

 

Schmidts
Kommunikation
erbjuder:

 Schmidts etta
Kokbok med
recept och
reseberättelser

Att vända övervikts-
trenden – genom
hälsokommunikationen
C-uppsats

Hälsokommunikation
Schmidts
Kommunikation hjälper
till med hälsokommunikation
åt kommuner, landsting och
andra organisationer

Föreläsningar
Om mat, hälsa,
hälsokommunikation,
medie- och kom-
munikationsvetenskap
samt resor

Reportage & spalter
Om mat, hälsa och resor