Rådhuset i Härnösand Rådhuset i Härnösand

Rådhuset

Adress: Storgatan 30

Byggnadsminne 1982

Byggnaden uppfördes åren 1786-1791 som gymnasiebyggnad. Den byggdes av tegel från Solums tegelbruk på Härnön. År 1882 började byggnaden att användas som Rådhus.

Det var biskop Olov Kiörning som 1764 väckte tanken att bygga ett skolhus av sten. De tidigare skolbyggnaderna hade varit av trä och hade flera gånger drabbats av eld. När man 1777 besiktade det dåvarande skolhuset bedömde man att det var i så dåligt skick att det var nödvändigt med en ny byggnad. Byggnaden finansierades bland annat genom stora bidrag från stiftets präster och frivilliga gåvor.

Detta byggnadsminne är en av Härnösands mest kända byggnader. Upphovsman till ritningarna var Olof Tempelman, Gustav III: s slottsarkitekt. Tempelman ritade bland annat Gustav III:s paviljong på Haga och tempelfasaden till kanslihuset. Ritningarna till Rådhuset stadfästes av Gustav II 1785.

Enligt traditionen var det kungen själv, nyss hemkommen från en resa till Italien, som tecknade eller åtminstone inspirerade pelarrotundan, vilken består av 12 släta kolonner i dorisk stil. Byggnaden var färdiguppförd 1791.

På huvudfasaden fanns tidigare i kopparbokstäver en text på latin av Horatius. Översatt lyder den:
Låtom oss, små och stora, befordra detta arbete och detta strävande, om vi vilja leva älskade av fäderneslandet och tillfredsställda med oss själva."

Enligt Lars Helleberg (Stadsvandring i Härnösand - Norrlands Athen) anses denna byggnad jämte residenset "vara bland de vackraste nyklassicistiska byggnader vi har här i landet" och "troligen bidragit till Härnösands smeknamn - Norrlands Athen".

Den byggdes för att användas som gymnasium och trivialskola - bottenvåningen, och även för domkapitlet - övervåningen, och vaktmästarbostad - vinden. År 1882 när det nya gymnasiet (nuvarande Landgrensskolan) byggdes såldes byggnaden till Härnösands stad och började att användas som rådhus.

"Skyddsföreskrifterna omfattar exteriören samt festsalens och trapphallens interiörer". Byggnadsminnesförklaringen slår fast att byggnaden "bevarar egenarten hos gången tids byggnadsskick och är med hänsyn därtill att anse som synnerligen märklig".

Rådhuset 1927
Rådhuset 1927

© Rolf Boström
kontakt@rsob.se