Domkapitelhuset i Härnösand Domkapitelhuset i Härnösand

Domkapitelhuset

Adress: Nygatan 14

Byggnadsminne 1935

Byggnaden uppfördes ursprungligen för att användas av Härnösands gymnasium och trivialskola för gymnastik- och sångundervisning. Undervisning i gymnastik hade införts 1807 och till att börja med skedde den i gymnasiets sångsal eller i hyrda lokaler. År 1840 började förberedelserna för en separat byggnad för gymnastikundervisningen. Tomtfrågan löstes genom att gymnasiets rektor fick i uppdrag att köpa urfabrikören Nordlanders kryddgård, som låg i det sydvästra hörnet av Norra Kyrkogatan och Gymnasiegatan. Ritningarna av C.G. Blom Carlsson stadfästes 1842 samma år satte också byggandet igång.

I länsstyrelsen beskrivning av byggnadsminnet berättas hur byggnaden var disponerad. Bottenvåningens yta användes till mer än hälften till gymnastiksal. Det fanns även en bostadslägenhet på två rum och kök för vaktmästaren. När det gäller den övre våningen bestod den av "Musik- och sång sahl med ett upphöjt podium för orkester på ena gaveln".

Den färdiga byggnaden användes för gymnastik samt sång- och musikundervisning fram till 1882. När det nya läroverket byggdes överläts byggnaden till domkapitlet som använde den till kontor och sessionslokaler.

När Härnösands stad byggde stadshuset 1956-58 ville man riva domkapitlet och även bygga på den tomten. Idén att istället flytta byggnaden uppstod och man fick 1961 Riksantikvarieämbetets godkännande att göra så. År 1973 genomfördes flyttningen och domkapitlet hamnade på sin nuvarande tomt på Nygatan 14. I samband med flytten gjordes en omfattande renovering, bekostad av staten.

I skyddsföreskrifterna säger länsstyrelsen att i byggnadens inre får inte göras ingrepp i "stomme, planlösning eller äldre fast inredning". I sin beskrivning av byggnaden nämner länsstyrelsen att Blom Carlssons ritning visar prov på en "Hårlemansk* byggnad ett sekel efter arkitektens död" och att byggnaden andas klassicism, den är stram och enkel".

*Hårleman var arkitekt och överintendent vid Stockholms slott. Han satte sin prägel på offentliga byggnader under 1740- och 1750 talen.